Hur kan man vara så patetiskt sjuk att man skyller ifrån sig på andra med sina egna misstag och gör allt för att folk ska tro på än för att göra livet surt för den som aldrig velat något illa?!

Hur sjuk får man vara om man gör så och tror att man kan vinna på att sabotera för andra människor?

Vad är vitsen?

Om jag gör misstag lär jag mig av dom oftast den hårda och smärtsamma vägen.

Men jag skulle aldrig någonsin göra livet surt för någon bara för att vinna något slags pris!



Mitt ex tror iallafall att han kommer lyckas och det enda jag säger är att dom som vill lyssna och få veta sanningen utan att tjattra vidare är så välkomna resten som inte är intresserade säger jag bara: "Tack för den onödiga tiden. Ha det surt i livet och kom inte tillbaka".



Jag kommer att lägga ut en historia om hela vårt förhållande på 1 år och 9 månader som aldrig ens fanns. Men det är lite rikt med detaljer så jag kommer skriva på det när jag känner för det och har tiden.



Men tror nog många av dom i den bästa smaken håller med mig om att somliga är vääääldigt sjuka i huvudet på RIKTIGT. Och aldrig blir vi av med sådana idioter, utan det enda som hjälper är att samla dom äkta man har i livet och behålla dom så som dom förtjänar.